Jag fick en riktig ögonöppnare igår. Det var väl egentligen inte så mycket nytt som sades, men ibland räcker det med att säga saker högt för att få mer insikt i situationen.

Men det här känns bra, och kommer kännas ännu bättre. Genom att våga känna efter, möjliggör man i min meningen en ännu bättre tillvaro och vardag.

Annonser

Jag har kommit långt

april 12, 2013

Det finns positiva sidor med att stöta och blöta i allt som händer dag sker. För jag är oerhört medveten om vem jag är, hur jag är och många gånger varför jag är som jag är. Jag anser att det är en styrka att våga känna efter varför man känner som man gör vissa gånger.

Jag har kommit till många insikter bara sista åren, vilket är så himla skönt.

Däremot gör det mig ledsen när jag tänker på alla människor som aldrig reflekterar över sitt sätt att vara, och som av rädsla för vad dom ska upptäcka, aldrig vågar känna efter ordentligt.

Godmorgon

april 12, 2013

Sov ändå till klockan åtta idag, det är mycket för att vara tant ska jag säga er. Har läst lite kurslitteratur nu på morgonen, ska renskriva lite anteckningar sedan ge mig ut för veckans springtur. Jag läste på en blogg någonstans gällande att springa som jag tyckte var så bra. Hon hade som mål att springa en gång i veckan, och var det en kämpig vecka så spelade det liksom ingen roll hur kort eller långt det blev, huvudsaken var att man kom ut och tog några springsteg. Det tycker jag är så skön inställning, så det kör jag med nu!

För oftast löser det sig automatiskt när man kliver utanför dörren, då har man ju kommit över tröskeln och då är det oftast bara att pinna på med sina korta taxben så gott det går liksom.

Och att springa ÄR tufft och det SKA vara tufft, det är ju lite hela poängen om man vill utvecklas. Jag är stolt över att jag faktiskt kan springa, jag hade aldrig trott för ett år sedan att jag skulle springa en gång i veckan ca 5 km, aldrig!

Jag hatar det när jag gör det, jag vill kräkas, jag har slem i hela halsen, svetten rinner så det svider i ögonen. Men känslan när jag landar utanför lägenheten igen, den är svårslagen!

Gårdagen

april 7, 2013

image

Tur att grilla korv är bland det trevligaste som finns, och att korv aldrig smakar så bra som utomhus vid en sjö. För fisken lyste med sin frånvaro 🙂

Tränade armarna och tålamodet genom att borra hål i isen, pust!

Jag fick mig som sagt en riktig tankeställare häromdagen tack vare en vän.
Gällande hur dom sjuka kraven jag sätter på mig själv påverkar mitt liv. Att jag alltid känner att jag kunde varit lite bättre, alltid kunde ansträngt mig lite mer och att jag aldrig tillåter mig vara riktigt nöjd med det jag presterar.
För dom gånger jag når uppsatta mål, då är det liksom inte heller en seger i själv, utan någonting självklart som inte är speciellt värt att fira heller.

SUCK!

Det är jag och bara jag som sätter alla krav på mig själv, och jag är min egen hårdaste kritiker i alla kategorier. Jag sätter aldrig lika hårda krav på någon annan, och uppmuntrar med ren och skär uppriktighet andra människor när dom misslyckas. Men varför ska det vara så urbota svårt att göra detsamma med sig själv?

Jag blir arg på mig själv, arg för att jag faktiskt inte med ärlighet vara nöjd med mig själv, och tycka att det jag faktiskt åstadkommer är smått fantastiskt. Jag vill lära mig bli snällare mot mig själv. Lära mig hitta balansen mellan ambitionen att alltid göra mitt bästa, och samtidigt acceptera att om jag gjort mitt bästa så duger det faktiskt. Och har jag inte gjort mitt bästa så är det faktiskt helt okej det med.

Jag måste lära mig inse att jag inte är någon supermänniska som mår bra av att ha tusen projekt igång samtidigt, för det gör jag faktiskt inte. Men av någon anledning så känner jag hela tiden att det finns områden att förbättra.
Jag är elak mot mig själv och min kropp som får leva med en ständigt pågående inre stress, jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv om jag fysiskt stressar sönder min kropp.

Nu får det vara nog, jag måste bli min egen beundrare och största fan.
Jag ska kämpa för att bli odrägligt nöjd med mina prestationer, även om jag inte alltid presterar på topp.

Punkt.

Grimaser

april 3, 2013

Dricker kaffe som får mig att grimasera i hopp om att piggna till igen. Var uppe tidigt i morse och tog en morgonrunda innan frukost. Alltid lika värt det, alltid lika svårt att släpa sig ut. Är hemma och pluggar inför kliniska examinationen i skolan på fredag. Skönt att kunna lägga upp dagen lite hur man vill med andra ord. Solen skiner, jag ska suga i mig kaffer, fortsätta grimasera och sedan dra mig iväg till gymmet en sväng. Tvingade mig själv att läsa två kapitel i boken innan jag fick gå och träna. Intressant läsning så jag borde inte behöva sätta upp sånna regler för mig själv 😉

/Oduschad och ofräsch med kaffeandedräkt, yeaaah

Ett infall

april 2, 2013

DSC_0123Hur konstigt som hellst, har inte varit in på bloggen på en evighet, läst mycket mindre bloggar än jag brukar. Men fick världens infall att logga in på bloggen och att skriva. Men vad jag ville skriva har jag egentligen ingen aning om.

Men känner på nå vis att det kan vara bra att skriva av sig, bara få ner sina tankar på pränt.

 

 

I går fick jag ett samtal från en av dom finaste jag har, som fick mig att öppna ögonen en gång extra gällande dom krav jag ställer på mig själv, krav som fäller krokben för den lycka som jag egentligen känner. Tack fina vän, nu ska det bli ändring!

Surplar

september 7, 2012

Surplar i mig en celcius, strax blir det morgonpromenad! Lyxar och tar bilen till skolan idag 😉

image

Skola

september 6, 2012

Nu har mitt nya liv som student tagit fart, och det med besked. Och på föreläsningen om studieteknik igår så slog föreläsaren huvudet på spiken:

”Man är inte dålig bara för att man är som alla andra”

Appropå att vara van att alltid ha bra betyg, att vara bland dom bästa. Och nu hamna i en värld där alla är så bra, att det kan bli lite av en chock.

Tempot är högt och prestationsångesten kryper smått på. Men det är intressant, och ju längre dagarna går så inser jag ju mer och mer att det är rätt. Det är det här jag vill!

Kommer hem helt slut i huvudet varje dag efter skolan, huvudet fullproppat med funderingar, nya insikter och ny kunskap. Det är dock härligt att lära, och att inse, att den här gången lär jag verkligen för livet!

image

Från en söndag i soffan

september 2, 2012

Det blir inte mycket skrivande här, det har liksom inte funnits tid och inspiration. Sedan är det väl inte så himla intressant för någon annan än mig att läsa om vad jag stoppar i truten och vad jag inte stoppar i truten 😉

Nu har det gått fyra månader sen jag gjorde vissa förändringar i mitt liv.

Jag har nu kämpat bort 15 kilo sedan den 1 maj! Jag har skaffat mig massa muskler samtidigt som jag gått ner i vikt, vilket är det allra bästa sättet att gå ner i vikt. Jag har hittat en balans jag inte haft tidigare, och jag är på väg i riktningen jag önskar.

Målet?
Mat ska inte vara laddat med någonting annat än energi, inga belöningar, ingen tröst och absolut inget straff. Och inte heller några skuldkänslor som ett strössel uppepå.

Jag har flera kilon att gå ner, men tar ett steg i taget. Det är inte lätt att gå ner i vikt, det är svettigt, det är jobbigt, och ibland får man göra uppoffringar. Men det finns inga snabba lösningar i det långa loppet.

Det är värt det, och belöningen i att man klarar det helt själv, är värt allt kämpande!

image